Jag håller just nu på att leta efter en bra digitalkamera. Jag tycker det är sjukt svårt att avgöra vilken som faktiskt är bäst och sedan är det en prisfråga också. Jag vill ha tålig kamera man enkelt kan stoppa ner i fickan, tar bilder i full upplösning, filmar i HD och så nära systemkamera kvalité man kan komma. Jag har en systemkamera men det blir för klumpig att ta med sig ut i backen, den brukar få hänga med på lite mindre äventyr istället. 

 

Jag håller just nu på att kika på en "Sony Cybershot DSC-HX20V" som verkar stämma in på mina krav men ska kollar runt lite mer innan jag bestämmer mig. Har länge velat ha en bra kamera som är smidigt att ta med sig då jag älskar att fotografera! 

 

Heyhopp! Ligger här och myser med Nancy i sängen efter en väldigt bra kväll. Ikväll pushade jag verkligen mig själv på gymmet och det var väldigt skönt att gå därifrån och vara riktigt nöjd över sin insats. Jag tycker det är extremt jobbigt att köra kondition men ikväll satsade jag bara på det! (Once in a lifetime) Jag sprang intervaller en timme oavbrutet och det är väldigt bra för att vara mig. Jag höll seriöst på att spy i slutet för jag ökar hastigheten hela tiden på springbandet. Sista minutrarna sprang jag på hastighetsgrad 14 (gjorde det iofs tre gånger under mina intervaller) och bara sprang för allt jag var värd. Jag bara upprepade mantrat "never give in, never give up" i takt med musiken tills klockan var slagen. Känslan efteråt var obeskrivlig! Så sjukt nöjd.

 

Sedan så körde jag lite mage som avslut innan jag gick och bytte om till vanliga kläder. Därefter så tog jag, Jesper och Danne med vårt pick-och-pack för att dra vidare till Lokalen (Så sjukt längesen jag var där? Haha). Jag vill lära mig att åka skateboard så då hade jag bett Jesper tidigare den kvällen att lära mig lite grunder. Det gick faktiskt över förväntan men jag vill bli mycket bättre. Jag jämför mig själv så mycket med hur bra jag var på Inlines/Rollerblades innan, då droppade jag utan att blinka och nu vågar jag inte ens det! Jag vet att det inte är samma sak men skulle inte våga droppa på Inlines/Rollerblades heller these days.

 

Men hur som helst, nu ska jag läsa lite Fifty shades of Grey innan jag går och lägger mig. Får sovsällskap av mina två närmsta också vilket kommer bli väldigt mysigt. Hoppas ni sover gott så hörs vi förmodligen imorgon!

 

Mig som 18- och 9-åring. Nästan 10 år emellan mig själv på bilderna. Rätt sjukt att man var så vågad vid den åldern? Lite roligt att se tillbaka på!

 

Tänkte göra en liten To do-list för år 2013, alltså en lista där jag skriver saker jag vill uppleva/lära mig/göra innan året är slut. Jag gjorde en sådan här förra året också och då gjorde/klarade jag faktiskt det mesta! Väldigt roligt och givande faktiskt. So well, here we go!

 

- Träna minst varannan dag i en timme

- Äta hälsosamt så ofta som möjligt

- Gå ut med Nancy helst en timme varannan dag

- Lära mig att åka skateboard/longboard

- Åka och surfa med Surfakademin i sommar

- Ta hand om mitt hår bättre

-  Lära mig att hoppa vattenhopp

- Lära mig Barany och frontflip på skidor

- Tänka mer positivt och agera därefter

- Cykla downhill mycket + när vädret tillåter

- Sköta skolan bättre för betygens skull

- Vara ännu mer social än vad jag redan är

- Jobba mer än föregående sommar

- Vara mer "open-minded"

- Vara oftare i Stockholm (skönt med miljö ombyte)

- Ta bil körkort + skaffa bil

- Jobba mer på självkänslan och självförtroendet

- Ta skärmflygslicens (om jag hinner)

- Läsa mer böcker och ta lärdom av dem

- Våga mer och tro på mig själv

- Gå och lägga mig mer rimliga tider

- Äta under regelbudna tider

- Vara lycklig

 

Det här är de sakerna jag kommer på just nu. Vissa vardagliga saker och andra mer långsiktiga. Jag utgår från mig själv och sådant jag känner att jag kan uppnå om jag verkligen vill. Jag vet att vissa saker kommer att bli svåra men huvudsaken för mig är att jag försöker göra dem och inte att jag lyckas klara dem. För jag vill helldre misslyckas än ångra att jag aldrig ens försökte göra dem.

 

Mitt favorit citat går lite ut på det - "You gotta take chances for the things you care about". Det är helt enkelt viktigt för mig att ta chanser/risker för saker jag bryr mig om. För jag vill inte vakna upp en dag och förstå att det är försent att göra dem sakerna jag vill göra.

 

Heyhey! Shit vad svårt det var att ta sig upp imorse men efter lite "om och men" så tog man sig upp tillslut! Kvällen igår var hur bra som helst. Roligt att träffa lite nytt folk (några killar från Linköping bland annat) och Alcazar var sjukt grymma! Grymt bra tryck och drag. På övervåningen spelade de verkligen nostalgiska låtar, jag var helt lyrisk! Haha, älskar 90-talsmusik. Det enda jobbiga var att en jättefull snubbe skulle flirta och hålla på så sjukt mycket med oss. Jag hatar när sådant händer! Men Emil kom och räddade oss och ledde bort honom, fortfarande så sjukt tacksam över det.

 

Idag har det varit en jättebra dag också! Åkt skidor hela dagen, kollat på världscuperna, träffat kompisar, njutit av vädret och den härliga stämmningen. Imorgon blir det att åka skidor och kolla på tävlingarna igen, ska bli roligt! Nu kommer strax familjen Svensson och ska käka middag här. Jag trodde först Sixten och Ellen också skulle komma men det verkar inte bli så.

 

Det blir nog vuxen-middag så får se om vi ungdomar får göra något annat då istället. Planerar att spendera kvällen med Jesper igen isånafall, gymma och sedan får man se vart kvällen tar en! Kanske ska fråga Jesper om han har lust att lära mig att åka skateboard. Jag var rätt grym på Inlines i mina yngre dagar men har alltid varit sämst på skateboard. Vore roligt att lära sig! Men nu ska jag byta om från underställ till andra kläder, hörs senare allihopa!

 

Kom hem från gymmet för en timme sedan. Jag och Jesper satt och snackade ett bra tag när vi hade gymmat klart idag också. Väldigt mysigt och givande! Vi bestämde också för att gå på Magnus Betnér tillsammans nästan helg, vi båda älskar han som komiker. Så det ska bli jätteroligt!

 

Annars då? Har precis käkat middag, duschat och nu står jag och fönar håret som bara den. Vi ska på Alcazar ikväll på Bygget så måste egentligen skynda mig hur mycket som helst! Lill-Nicke fixade mig och syrran på VIP-listan också, rätt skönt att skippa kön och komma in gratis. (Tack så mycket igen) Hörde att det var över 1000 pers därinne igår så ikväll får man räkna med drag. Kommer bli grymt! Vi ses i dimman allihopa.

 

Ps. Hoppas jag orkar mig upp imorgon, ska vara i backen klockan 10:00 för att kolla på Skicross Worldcupen och sedan åka skidor med Sarah resten av dagen. Aja, vill man så kan man! D.s

 

Heyhey! Allt bra med er? Här är det super, ovanligt glad faktiskt! Tror det beror på vädret, stämningen runt om i byn och att jag känner mig mer än någonsin som mig själv än vad jag har gjort på länge. De senaste tre dagarna har jag gått runt med mitt hår som det ser ut helt naturligt! Det har varit så sjukt skönt. Sedan så tycker jag att mina ostyrliga vilda lockar stämmer så bra in på min personlighet. Tänk att inse en sådan liten grej kan få en att må så bra?! Ska försöka att alltid gå såhär till vardags i fortsättningen men ibland blir mina lockar "too wild to handle" så då får jag platta till det. Men nu är jag jättenöjd!

 

Hur som helst, ska strax käka lite och sedan dra ut på en promenad med Nancy i solen. Ska bli väldigt skönt! Sedan ska jag lägga mig i soffan och läsa "Fifty shades of Grey", så sjukt bra bok? Jag kan verkligen inte slita mig ifrån den. Jag började läsa den igår och har redan läst 150 sidor ur den. Tur att Tove har köpt hem alla tre för nu blir det sträckläsning. Jag är helt kär i Mr.Greys personlighet, så intensiv och dominant men ändå formell och omtänksam på något sätt.

 

Sedan vid 18:00 ska jag möta upp Jesper för att dra på gymmet. Vi har alltid så sjukt trevligt på gymmet! Gillar den snubben skarpt. Vi gymmade på i 1,5 timme igår och sedan snackade vi om allt mellan himmel och jord lika länge. Vi var alltså på gymmet i tre timmar! Kom först hem vid 22:00 liksom så det var trevligt. Men nu blir det att laga lite mat, hörs senare och ha en fortsatt bra dag!

 

Jag i mitt egna självfall just nu. :)

 

Har ägnat hela morgonen åt funktioner och bokföring, kanske inte låter så roligt men det är helt okej faktiskt. Albert försökte hålla mitt fokus uppe genom att skicka mig meddelanden på facebook, haha. (Inte facebooka på lektionstid Albert lilla) Vi satt liksom typ tre meter ifrån varandra i klassrummet. Men ja debit och kredit, sköna snubbar det där inom bokföring. 

 

Nu har jag käkat lunch och väntar på min lektion som börjar om 2,5 timmar. Rätt så oskönt faktiskt! Sedan blir det längdskidåkning och det är typ bara jag och Lovisa som har med oss längdgrejor typ. Bra klass man har, haha. Men aja, har inget vettigt att skriva egentligen så nu ska jag göra klart lite svenska och engelska, hörs senare!

 

Jag innan gymmet för några veckor sedan.

Ska försöka börja gymma minst varannan dag nu för tiden! 

 

 

 

 

Det är väldigt lätt att göra sig själv till ett offer för något. Tycka synd om sig själv, känna ångest och nedvärdera sig själv som människa. Det här beror oftast på vad som sker i livet eller vad andra människor utsätter oss för. Det handlar mycket om självkänsla och hur stark den är, hur trygg man är i sig själv helt enkelt.

 

Men något jag främst vill ta upp är betydelsen av de här meningarna: "Det handlar om att ha rätt inställning" och "Det är vad man gör det till". Det här är två meningar jag och min käre vän Johannes kan spekulerar om i timmar, hur viktigt det är att ha dessa två i sitt liv för att få en så trygg vardag som möjligt.

 

För det är så, när det sker något jobbigt i vårat liv är det så lätt att krympa ihop till en skrynklig liten hög och känna självförakt, ångest och nedvärdera sig själv helt och hållet. Man gör sig själv till ett offer, på grund av egna handlingar, andras eller när något oväntat händer som man inte kan styra över. Det är något som man måste lära sig att tackla bort för att helt enkelt klara sig - För vem har sagt att livet är enkelt?

 

Men, om du har dessa två kommer du kunna vandra genom livet enklare. För allting börjar egentligen först och främst hos dig själv. För om vi ska ta ett exempel, du ska arbeta i grupp med någon du inte fungerar med. Du har fel inställning redan från början vilket kommer påverka ditt arbete. Du kommer att arbeta dåligt och tänka negativt angående hela projeket och vem lider inte mest av det i längden om inte du?

 

Därför är det viktigt att gå in med rätt inställning redan från början, gör ditt jobb bra, uppmuntra personen du inte gillar, kompromissa, säga vad du tycker men medge också att du kan ha fel. Genom att följa principen: "Gör om, gör rätt" blir du också starkare som människa. Du medger att du inte är perfekt, tar sedan lärdom av ditt snedsteg och lovar att göra bättre nästan gång, eller varför inte möjligtvis redan direkt efter komma med en annan idé? Den kanske fungerar bättre i sammanhanget. Det visar att du kan kompromissa, är nytänkande och inte låser dig vid det förgångna. Du låter dig helt enkelt inte nedslås av något som påverkar dig negativt och det kommer att vara guldvärt i längden, både för dig och andra.

 

Sedan ska jag också ge ett exempel angående - Det är vad man gör det till. Du har precis blivit dumpad av din partner. Vardagen kommer bli helt annorlunda, du är sårad och "friend with an ex" finns inte ens på menyn. Men ska du verkligen låta eran relation rinna ut i sanden bara för att det inte fungerade? För egentligen, ni delade mycket tillsammans, ni hade roligt tillsammans och ni har möjligtvis gemensamma kompisar. Klart om ni gör det stelt så kommer det att bli stelt. Det blir helt enkelt vad man gör det till! För vill man fortfarande vara kompisar ska det inte vara ett hinder. Så länge ni har kul tillsammans och att ingen blir sårad så ser jag det inte som ett problem att försöka vara kompisar istället för partners.

 

Men det kan ju också vara att ena personen går in med fel inställning och den andra med rätt, då kan det bara sluta på ett sätt för det måste finnas engagemang från båda hållen annars fungerar det inte. Men isånafall är det dens förlust, inte din - Glöm aldrig det. Det är bättre att försöka än att inte göra det alls! Men om det inte fungerar så gör det inte det men det är inget du ska beskymra dig över. För du har nu lärt dig att ha rätt inställning och inte låta dig nedslås - Det kommer att ta dig långt i livet.

 

Heysan, allt bra med er? Jag har haft en jättebra dag i backen tillsammans med käre Hampus och senare kom Tove också efter att ha åkt lite med en säsongare. Slutet av veckan har verkligen varit helt sjukt bra! Grymt väder fast lite kallt dock. Det enda dåliga idag var väl att Hampus knäckte sin stav när vi körde offpist ute i skogen, så typiskt! Men annars var det hur bra som helst verkligen.

 

När jag och syrran kom hem drog vi på lång promenad med Nancy och snackade om allt möjligt. Måste värdesätta mer att jag har en tvilling alltså! Så sjukt bra. Alltid en kompis i samma fas i livet samt någon man alltid kan räkna med oavsett vad som händer. Efter promenaden drog vi upp direkt på gymmet och krigade på i någon timme! Jag träffade Jesper där också och catchade upp lite med honom, skön snubbe det där. Men nu ska jag duscha och plugga lite innan läggdags. Hoppas er dag har varit bra så hörs vi imorgon!

 

Tove och Hampus idag, wehu.

 

Haft en väldigt bra dag och kväll! Tyvärr vann inte den låten (Begging av Anton Ewald) jag ville på Melodifestivalen men skitsamma.. Tove däremot är jätteupprörd, hah gumman. Det var iallafall jag, Hampus och Tove som hade #melfest här hemma, var jättemysigt och sedan efter tävlingen lyssnade vi på en massa nostalgiska låtar! Åh, glada 90-talet. Det var grejor det! Vi tre har så sjukt kul tillsammans sedan så försökte vi göra upp lite sommarplaner också. Vore hur fett som helst och dra på något sista veckan på lovet som Rhodos eller Ayia Napa, bara köra och leva livet! 

 

Men hur som helst, dags att hoppa i säng! Det kommer dock kännas lite konstigt att sova ensam inatt, har inte gjort det på hela veckan nästan? Men det ska bli skönt också. Hoppas ni har haft en minst lika bra dag/kväll så hörs vi imorgon, ha det guld!

 

Jag just nu påväg ut med Nancy i solen! Hoppas ni har haft en bra dag hittills. Ikväll blir det att träna på gymmet, äta middag på Tottebo med familjen, släkt och lite fitness-människor, plugga och kolla på Melodifestivalen, har faktiskt taggat inför det hela veckan! Haha, har aldrig någonsin kollat på det innan typ men i år tycker jag verkligen startfältet är grymt så det ska bli kul att se vem som tar hem det. Men nu gnäller Nancy på mig jättemycket så måste skynda, ha det bra allihopa!

 

Cancer - En sjukdom som rubbar den perfekta celldelningsbalansen i kroppen. EN cell av flera hundra tusen miljarder börjar uppföra sig felaktigt, blir odödlig och börjar celldela sig ohämnat och i oändlighet. Fler felaktiga celler bildas och cancern är ett faktum. 

 

Förstår ni egentligen hur lätt det är att rubba den här balansen? Hur lätt det är att drabbas av den här sjukdomen? En sjukdom som via cellgifter slår ut en människas imunsförsvar helt och hållet och lämnar kroppen utsatt för faror och nya sjukdomar som är livshotande. På ett sätt hjälper cellgifterna att döda cancercellerna men också att påskynda döden som lurar runt hörnet. Förstår ni hur lätt en endaste liten cell i er kropp som kan få fnatt och leda dig in i en kamp om liv och död - En mycket skrämmande tanke.

 

Cancer är en sjukdom jag kommer känna hat emot i hela mitt liv. En sjukdom som har tagit en person som jag älskar, en person som har uppfostrat mig och en person som har gjort att jag överhuvudtaget finns idag. Lungcancer, det var den typen av cancer som tog min fars liv. En människa som nu lever vidare inom mig eftersom jag har präglats på hans gener, personlighet och inställning till livet.

 

Det är dock en bortgång som dessutom har ändrat min syn på livet radikalt och som har format mig till den personen jag är idag. Jag tror att när man går igenom något sådant här lär man sig mycket om livet, att det är viktigt att inte ta saker för givet eftersom morgondagen kan se helt annorlunda ut än hur den ser ut idag. En erfarenhet som har tagit flera år för mig att lära mig att leva med, att acceptera att han inte kommer att komma tillbaka och lära sig leva utan någon som har gett en så mycket att minnas. En del av mig som försvann för snart 8 år sedan, en bit jag har fått lära mig att leva utan. Det är klart vägen har varit lång och har kantas av gupp, hinder och återvändsgränder. 

 

Det är också så att jag har lätt för att känna mig ensam trots att jag har människor runt mig eftersom jag vet hur ont det gör att förlora någon. Det är något man inte vill uppleva igen och utsätta sig för. Det kan göra mig väldigt närhetssökande till och från eftersom kroppen undermetvetet känner sig lämnad. Jag kan sitta brevid en person och helt plötsligt bli oerhört "needy" och inte förstå varför. Men nu har jag verkligen förstått varför jag kan få det behovet, det handlar om undermedvetna ensamhetskänslor och att känslan att bli lämnad smyger sig på. Det här knyter även ihop att man inte ska ta saker och ting förgivet eftersom morgondagen kan se helt annorlunda ut som sagt.

 

Men dessa känslor kan gå till överdrift och det här är nog väldigt viktigt för mig att jag vet om det, varför jag får behovet och sedan kan tygla det om det skulle behövas. Nu låter det som att jag skulle kunna gå och krama en helt random människa bara för jag behöver det men så är inte fallet utan det är just inför människor jag tycker väldigt mycket om jag kan bli lite för klängig på. Ett bekräftelsebehov värt att jobba med men som jag också har kommit underfund med att jag har. Jag vet varför jag har det, när jag oftast får det och hur jag ska lösa det. Vilket känns skönt! Men sedan är det aldrig fel att visa kärlek (mycket eller lite) men bara att man gör det inom en rimlig gräns för båda parter.

 

Men sedan är det också okej att känna. Det är okej att känna sig ledsen, ensam, kärleksfull, glad och arg. För om vi ska återgå till känslor helt angående cancer är det okej att göra vilka sorts känsloyttringar man vill. Det är en jobbig process att gå igenom och det kommer det alltid att vara. Så därför skulle jag vilja dela med mig av den här videon som har berört mig, en video om ung cancer (min pappa gick bort när han var 41 år gammal) och att som sagt - Det är okej att känna

 

Hallojsan (Världens fulaste hälsningsfras, oh yes) allt bra med er? Jag kom som sagt hem för någon timme sedan och ska strax gå ut med min kelgris till hund. Jag ska sedan pallra mig upp till gymmet för att utmana mig själv för fyisk och pyskisk påfrestning och låta tankarna få skingra sig lite, tänker så sjukt mycket nu för tiden? Både på bra och dåliga saker. Men för mesta dels är det bra, jag mår bra och det är det viktigaste. Skönt att få lite egen tid nu också efter att ha varit på resande fot, det behövs garanterat och är något jag prioriterar och värderar väldigt högt! But don't forget, ensamheten är ett bra ställe att besöka men ett dåligt ställe att stanna på - Dope as fuck, haha.

 

Det som annars har hänt är att Peter har kommit hem från Afganistan och blir hemma i två veckor! Jag har inte träffat honom än men det gör jag nog vid middagen ikväll, misstänker att det är obligatorisk närvaro vilket jag tycker är behövligt och ska bli mysigt. Jag har inte träffat honom sedan i början på januari liksom så det ska bli roligt! Måste plugga också, oh school you make my life so incredible fun and intresting for my blog. Men hur som helst, livet väntar inte på någon. Framåt marsch! 

 

Jag för någon dag sedan, haha.

Ibland har man ju sina påhittiga idéer alltså..

 

Nu är jag hemma igen efter min lilla vistelse i Jämtlands enda stad. Det var väldigt skönt att komma bort från Åre lite och träffa människor som älskar en för den man är. Johannes och Johanna är guldvärda och verkligen helt underbara! Trots era olikheter får ni det att fungera för att ni båda vill och kan kompromissa fram lösningar och inte behöva ändra er som människor. Otroligt inspirerande att se, verkligen ett ideal-förhållande! Älskar att jag har er två.

 

Hur som helst, jag hade tänkt att skriva lite tankar nu annars angående livets erfarenheter och hur viktigt det är att just kunna kompromissa som människa, så om ni uppfattar det som ointressant kan ni skippa nedanstående text.

 

Det är som sagt väldigt viktigt att se saker och ting från andras perspektiv och att kunna förstå, kompromissa, berätta vad man tycker och känner för att sedan komma fram till ett relevant och moget beslut som inte är förhastat (För det du känner idag behöver du inte känna imorgon).

 

Det jag dessutom är tacksam för är att jag har erfarenheter i livet som har gjort mig starkare och kunnig. Ett problem en annan människa kan hänga upp hela sitt liv på kan jag bara lägga åt sidan eftersom det inte är värt att lägga ner energi på eller kompromissa fram en lösning på som fungerar. Jag har varit med om så mycket i tidig ålder som t.ex en bortgång då en närstående har avlidit, flyttat hemifrån under en period, jag har rest väldigt mycket, kärleksproblem, vänskapsproblem, familjeproblem och andra människors problem som man har fått leva sig in i och förstå. Det är klart jag är härdad nu och inte lägger samma tyngd i ett vardagligt problem även fast jag är mån om att lösa det och kompromissa. Man behöver inte ändra sig själv som person för att komma fram till en lösning, det är ju trots allt därför man älskar varandra - Man ska kunna vara sig själv. Det absolut viktigaste!

 

Jag är ändå 18 år gammal, ung men befinner mig ändå i en väldigt mogen ålder. En ålder där man har hittat sig själv väldigt mycket och i mitt fall även har gått igenom väldigt mycket. Jag kan erkänna mina brister, berätta om vad jag är bra på och har lärt känna mig själv som person. Jag vet att jag inte är perfekt och aldrig att kommer bli det, jag har lärt mig att acceptera mig själv som människa och individ. Men det här betyder inte att jag är fullärd, det finns mycket kvar att jobba på, mycket fel jag gör, mycket jag kan ångra men samt lära mig av och förstå. Men huvudsaken är att jag vet om det här, jag vet att jag alltid kommer behöva jobba med mig själv för att ta mogna och rättvisa beslut som fungerar för både mig själv och andra.

 

Jag kan inte säga att jag är "världsvan" eller "erfaren" för det tycker jag aldrig att man kommer att bli. Men jag kan erkänna att jag är en väldigt utvecklad person i tidig ålder som har fått tagit emot hårda smällar, rest mig upp, ta lärdom av erfarenheten och sedan fortsätta livet framåt. Det är många människor därute som jag kan säga "You don't know shit" och tycka deras problem är ingenting i jämförelse med vad jag har gått igenom i mitt liv. Men samtidigt kan jag inte klandra dem, för vet man inte hur det är kan man inte föreställa sig det heller. Man kan inte leva sig in i någon annans trauma om man inte har upplevt något själv. Det är självklart att deras vardagliga problem blir deras stora problem i livet för man helt enkelt inte har varit med om värre och det får man bara acceptera.

 

Men trots allt det jag har gått igenom är jag tacksam för att jag har gjort det i tidig ålder. Det kommer att hjälpa mig i framtiden eftersom jag har tagit lärdom av det redan nu, erfarenheter ingen kan ta ifrån mig. Men jag kan inte säga att det har varit lätt men det har format mig till den jag är idag. För hur klyschigt det än låter så stämmer ändå det här citatet in - "What doesn't kill you makes you stronger".

 

 

Sjukt bra dag i backen idag, enormt mycket powpow och skönt sällskap! Jag trodde först det skulle bli ganska kallt men det var helt okej och solen tittade fram med jämna mellanrum dessutom. Förövrigt blev man praktiskt taget begraven i snön, lavinrisken var på 4 idag till och med - Living on the edge!

 

Efter skidåkningen drog vi ner på byn och hjälpte mamma i butiken, träffade lite kompisar och nu är vi hemma och har hemmaspa tillsammans, gos. Sedan så ska vi gå ut med Nancy och sen får vi se om det blir gymmet eller myskväll sedan, härligt vilket som. Men vi hörs senare! Här är några bilder från idag.